Tiden går ganska fort med Isak, plötsligt är det nästan två månader sedan senaste månadsuppdateringen och samtidigt som det känns som att han utvecklas och lär sig nya saker varje dag är det rätt svårt att sätta fingret på exakt vad det är som har hänt sedan sist.
Han pratar fortfarande bara sitt eget språk - men det gör han hela tiden å andra sidan. Han resonerar i telefonen, pratar med böcker och berättar vad som är på tv. Vi tror att han säger "vadää" och "titta" ibland och på förskolan är de helt övertygade om att han sade "tårta" en dag. Annars är han en jäkel på att skaka på huvudet när han inte vill något och börjar även bli rätt bra på att härma ljud. Idag har han t.ex. lärt sig att hoa som en uggla. Fast det kommer så klart bara när han själv vill - aldrig på beställning.
Även om själva talet haltar lite så kommunicerar han på rätt bra ändå och man märker att han förstår en hel del. Häromdagen sade Alex på skämt att Isak skulle gå och sätta på sig skorna så att vi kunde gå ut. Tre sekunder senare kom Isak in i rummet med mina gympadojor som han glatt hoppade i, innan han hasade ett lyckligt varv runt vardagsrumsbordet.
Han gillar att att springa fort. Bäst är nog att få springa fort fram till sängen, klättra upp i den och sedan vidare upp på kistan som står bredvid för att antingen kasta ner något eller sig själv. Man får vara beredd på både och.
Fortfarande en morgonmänniska. Vaknar fem, ofta nynnandes. För nynna gör han väldigt ofta när han är glad numera. Och så snurrar han runt. Det är kul.
Peta på saker är ju en annan hit. Han börjar blir mer och mer mottaglig för "nej" så nu kan det hända att han slutar peta när man säger ifrån. Igår testpetade han lite på våra vänners tv, sedan på tangentbordet och sedan på något annat ömtåligt. Efter varje nej gick han vidare till nästa grej. Till slut verkade han tycka att vi var löjliga, så han gick fram till dörröppningen och petade på den med en lite uppfordrande min åt oss. "Ja DÄR får du peta" sade vi och då blev han så lycklig att han var tvungen att skratta en stund. Sedan gick han tillbaka till att peta på tv:n. Och så tangentbordet och så vidare.
Han är faktiskt världens mysigaste lilla person att hänga med. Ganska växlande humör (tålamod - vad är det?), men allra mest glad och bara arg korta stunder. Gillar att sitta i knä. Älskar att kramas och pussas. Kan även få för sig att bestämma att jag och Alex ska pussa varandra genom att helt oömt dra hårt i den enes huvud mot den andres. Lite rädd för att göra fel ibland, så säger vi till för skarpt trillar underläppen ut och ögonen fylls av tårar. Samma sak om han får för mycket uppmärksamhet från för många på samma gång. Sång på nittonmånadersdagen från båda föräldrarna var t.ex. så jobbigt att det krävdes fosterställning på golvet och en tårfylld blick mot fjärran.
Har kissat på pottan tre gånger hittills! Har även försökt dricka ur pottan en gång (det är vi inte riktigt lika stolta över). Är på det hela taget världens bästa lilla person.
