Djupdykning

Idag trillade Isak över soffkanten, rakt ner på en fotpall som givetvis var vänd upp och ner så att han landade på den vassa kanten. Som tur var reagerade han med att gallskrika och inte med att tuppa av. De åtta följande timmarna efter gick åt att hålla koll så att han inte blev hjärnskakad - men det verkar han tack och lov ha sluppit. Nu sover han för kvällen och det tänker jag låta honom göra ostört, efter att ha petat på honom en gång i kvarten under dagens alla tupplurar.

Märkligt nog har han gått mer än någonsin idag. Säkert tjugo steg utspridda över en tre tillfällen eller så. En annan hade ju bara velat ligga på soffan efter en smäll mot skallen.

Kvällsgympa

Tycker att han har fint fotarbete där!

Häromkvällen tänkte jag testa ett nytt medel i kampen om morgontimmen. Isak vaknar fortfarande alldeles för tidigt (klockan sex är en sällsynt sovmorgon), men oftast verkar det bara handla om att han vill äta lite och passa på att leka samtidigt. Gav honom således tidigare kvällsmat och sedan välling precis innan sängåendet, för att han skulle stå sig. Slutade med en två timmar lång läggning och ett missnöjt uppvaknande i vanlig tid. Idag hittade vi orsaken. Kindtänder. Förutom ledan de innebär är vi på väg in i ett fantastiskt utvecklingssprång igen. Det näst sista och ett av det längsta. Våren ser ut att bli lång i år, med andra ord.

Spontanbesök i piratparken

Byxvalet var ju inte så lyckat för denna spontana handling (se bilden längst ner till höger, byxan är från början ljusbeige, inte lerbrun) och inte heller skovalet, men nöden kräver ingen lag när det finns hajar i lekparken. En snäll farmor lånade dessutom ut sitt barnbarns stövlar så att Isak kunde vara med och plaska i en vattenpöl. Han passade på att trilla i den där pölen ett par gånger också. Det är ju inte så lätt när man vill springa efter de äldre barnen innan man bemästrat det där med att gå till fullo. Så vägen hem blev byxlös och barfota och Isak sket givetvis helt i vår omtänksamma nedbäddning i åkpåsen när han kunde dingla med foten utanför och eventuellt uppröra någon pensionär på vägen.

Lite för duktig

Först tog han sig med stor möda upp i soffan. Sedan tog han sig helt utan möda upp på soffkanten, där han ställde sig och fick tag på böcker. Redan här fick jag mild panik (står alltså så nära på första bilden att han skulle ha trillat direkt i min famn om han tappade balansen), men tänkte att med tanke på hur mödosamt det är för honom att ta sig upp i själva soffan så lär man ju hinna med innan han står på kanten, nästa gång. Jo jo. Jag tittade åt sidan i fem sekunder efter att jag satt honom på golvet, sedan stod han på kanten igen. Precis när jag rusade fram fick han tag på det han var ute efter, släppte taget och trillade bakåt. Fnissandes. Nöjdast av alla. Så nu har jag möblerat om och flyttat soffan från bokhyllan in till mitten av rummet. Isak verkar tycka att det är oerhört praktiskt, eftersom att det blev mycket lättare för honom att byta plats på böckerna och filmerna nu.

Inte säker på att det var en jättebra idé på det stora hela dock. Vi måste bulta fast bokhyllorna i väggen nu, så att han inte välter dem och får Alex tegelstensromaner i skallen när han försöker klättra upp för hyllplanen. Det testade han givetvis på en gång. Sedan försökte han klättra upp på soffkanten igen, så fort han kom upp i soffan. Skillnaden mot innan är att han kan trilla både fram- och baklänges nu när vi har den mitt i rummet. Vi kanske ska skippa det där med möbler helt ett tag?

Nytt sätt att förvara barn

Vi vet var vi har honom och han kan se hela rummet. Alla vinner.

Allt alla andra äter är godast

Först tog nattningen två timmar av förtvivlan och gråt, sedan sov han två timmar och sedan vaknade han och var ledsen igen. Vilket inte alls var konstigt, för han blev övertrött mitt i maten innan och det var då jag började lägga honom. Den halva portion han fick i sig hade han väl gjort av med i kampen mot sömnen, så han var förmodligen jättehungrig. Välling ville han däremot verkligen INTE ha när vi tog upp honom. Möjligen en halv vindruva, men välling vid den här tidpunkten måste ha varit det vidrigaste förslaget han fått någonsin. Ända tills jag och Alex började låtsasdricka, surpla och smacka och övertydligt säga "mmmmmm vad gott". Då blev vällingen plötsligt en jättebra idé och med en inledande härmning av våra smack drog han i sig nästan hela kartongen. Vi vann! Kanske inte genom rent spel, men i krig och kärlek och matbråk är allt tillåtet.

Regn ute, blött inne

Eftersom att det regnar idag har en småförkyld herr Jonsson passat på att grisa ner sig så mycket att det har blivit två turer till badkaret. Av glädjetjuten att döma misstänker jag att det var planerat...

I morse (om nu klockan fyra kallas morgon och inte natt) passade han för övrigt på att lära sig att klättra upp i soffan själv. Det krävs en hel del stånkande innan han häver sig upp i ren frustration, men till slut sitter han där.

Redo för förskolan

Idag fick vi besked om en tredje förskola som säger att de har en plats till Isak. Den här ligger ungefär hundra meter i den riktning Isak tittar på första bilden, så den är väldigt nära. Men vi är så nöjda med vårt första val, där vi för övrigt redan har skrivit in honom, att det krävs mer än bra avstånd för att vi ska ändra oss.

Isak har även invigt sina nya skor utomhus idag, och så har vi hämtat hans förskoleväska. Nästan helt redo för vuxenlivet nu alltså. Gäller bara att han listar ut det där med att gå helt och hållet först.

Isak, ett år och två veckor

Fysiskt:
Knappt åttio centimeter lång och prick 11.15 kilo tung. Fortfarande med sex halvt utvuxna tänder i över och nederkäke, men glad ändå. Nyvaccinerad samt helt återställd efter sin första riktiga magsjuka.

Person och talanger:
En nyfiken parvel som hasade sina två första steg idag. Som en mini-zombie ungefär. Oklart om han förstod vad han gjorde, men efter ungefär en timme upprepade han proceduren och hasade ett steg till mellan mig och Alex. Annars är han ganska frustrerad nu för tiden. Vill mycket, men kan inte allt han vill. Klättrar dock ner för soffan lika snabbt som en annan reser sig. Är en hejare på att sätta in sladdar i rätt uttag i datorn och prickar oftast rätt med sugröret i vällingkartongen. Ska absolut äta samma sak som sina föräldrar och helst dricka ur deras glas med, men kan nöja sig för stunden om han får hjälp med att dricka på "vuxet vis" ur eget glas.

Det är svårt att lämna honom utan tillsyn längre än tio sekunder för han är alldeles för nyfiken för att sitta still och ska absolut komma till överallt. Lämnar man rummet för att hämta kaffe kan han mycket väl ha hunnit fastna under bokhyllan innan man är tillbaka.

Har blivit en riktig liten härmapa. Ser han att vi gör något försöker han ofta göra samma sak själv. Låtsasdricker, sörplar från tomma skedar och tar våra telefoner eller vad som helst som påminner om dem (som fjärrkontrollen eller bankdosan) och låtsaspratar. Från och med idag har han även börjat gnugga tandborsten i munnen istället för att bara suga på den, efter långa instruktioner där vi har borstat tänderna framför honom.

Förstår fler och fler ord. "Ge mig den" och "tack" brukar till exempel leda till att man faktiskt får det man ber om, följt av en liten bock. Blir fortfarande jätteledsen av "nej" och "aj", så man får tänka sig lite för innan ett sådant ord slängs ut här hemma.

Lite stygg när han är trött. Bits och slåss och drar gärna katten i svansen. Men utöver det har han blivit lite gosigare igen. På morgonen kan man till och med få ha honom i knäet en hel kvart medan han dricker sin välling. Ibland kryper han upp i ens knä och blåser lite på en, men pussar är ganska så sällsynt numera.

Det bästa som finns är när dammsugaren drar igång. Då sätter han sig antingen bakom den eller på mattan i vardagsrummet och skakar huvudet av och an. Skaka på huvudet gör han även när han hör diskmaskinen, långa toner eller allmänt tjut och brus. Och så dansar han. Till synten som han fick i födelsedagspresent och till musik på tv och ibland även till Tom Waits. En gång tror vi till och med att han försökte sig på att nynna med.

Leker helst med köksprylar, klossar och sådant som gör ljud. Innan BVC-kollen igår puttade han lite lojt på en lastbil och petade en docka i ögat innan han kröp bort till miniköket och började leka med kastrullerna. Har fortfarande ett intresse för det som är farligt dock. Helst sladdar med el i.

Blir förbannad på en halv sekund om han inte får som han vill och skäller ofta ut en, men han förlåter snabbt. Sover hela nätter, för det mesta, men vaknar tidigt. Pratar med katten. Rör sig jämt. Jättekittlig. Lite avvaktande mot dem han inte känner igen till en början, men smälter snabbt. Flirtar gärna med folk på bussen. Tycker att det är mysigt att nysa. Kommunicerar med pruttljud, zombieväs, falsettjoller, tungljud, "mmmbo" och "dadadada" samt genom att rynka på näsan och göra en liten morsk min. På det hela taget en väldigt rolig liten filur.

Duperande ettåring

Isak har spenderat de senaste tio minuterna med att stå tätt intill mig och gapande tigga åt sig alla avokadobitar ur salladen på min tallrik. Jag fick en bit. Nu sitter han bredvid Alex och gråter hjärtskärande för att avokadon är slut. Detta direkt efter hans egen kvällsmat. Hemskt söt, men rätt påträngande liten person det där.

Inför hösten

Idag har vi förberett oss inför förskolestarten i augusti med att beställa hem en ny ryggsäck till Isak. Vi har även mätt, vägt och vaccinerat honom men det kommer mer om det sedan. Nu måste jag passa på att göra en projektuppgift medan han sover sprutruset av sig.

Man måste inte alltid hänga med

Träffade Alicia från föräldragruppen på lekplatsen idag. Tre veckor äldre än Isak och kan både gå och säga "titta". Hon blir även storasyster i september. Vi blev inte särskilt avundsjuka på något.

Klämdag

Tack och lov verkar inte skadan bli värre än så här, efter traumat igår då Isaks lilla fingertopp klämdes fast i vagnhandtaget så länge att den var alldeles platt när vi fick loss den. Svårt att känna sig som den bra föräldern när man var den som höll i handtaget. Tur att han har en far som har tränat så mycket på sistone att han orkade bära Isak på axlarna hela vägen hem från olycksplatsen.