Försiktigt hurra

Barnet sov åtta timmar i sträck i natt! I en annan del av rummet låg mamman och hade svårt att somna eftersom att det ändå skulle bli dags att amma snart. Summan av sömnbristen är alltså konstant, men det är ju fint att se att han trots allt besitter förmågan till mer än två timmars sammanhängande sömn.

Det här är Isak, fyra månader och sex dagar

Fysiskt:
67,5 centimeter och 7.998 kilo kittlig bebis, som försökte lura i oss att han vägde åtta kilo för tre veckor sedan.  

Färdigheter:
Försöker göra sig förstådd genom joller, pruttljud och glädjetjut. Skrattar högt, gråter ännu högre fast mer sällan. Lyckas greppa allt han vill som är inom rätt avstånd, koordinerar händerna helt okej. Står om någon ger honom stöd, men har inte fattat det där med att han kan hålla fast sig än. Är på väg ut ur sin värsta dregelperiod (hoppas vi). Kan sova sex timmar i sträck, men gör det oftast inte. Har rullat från mage till rygg två gånger. Har nästan vänt sig från rygg till mage. Slickar på allt.

Person:
Bästa platsen är fortfarande skötbordet och bästa tiden är fortfarande morgonen. Gillar sin egen spegelbild, pensionärer och att dra av folk glasögonen. Är rädd för rakade män. Äter gärna gröt, banan och tyg. Snuttar helst på hela handen, men nöjer sig ibland med bara tummen. Avskyr att gå och lägga sig. Försöker att titta på allt i rummet samtidigt, särskilt när han ammar. Står hellre än sitter.

Går under namnen: Isak, Korven, Skrutten och Fisen för det mesta. Vi försöker att hålla oss till Isak nu när han tydligen håller på att lära sig att uppfatta sitt namn.

Lite minnen från förra månaden

Isak underhöll ju mina kolleger där i mitten av juni någon gång. Fick några foton därifrån för ett tag sedan. Låt oss konstatera att om det är så här jag ser ut när jag ler två gånger av fyra får jag nog låta bli att göra det. I övrigt - fina bilder från en fin dag när Isak var i sitt absoluta esse (efter att ha sugit färdigt på BabyBjörn, alltså):

Och så gick en dag till

Idag har vi gått och gått och gått och fikat och gått igen. Sedan åt vi kinesiskt och efter det bytte Isak personlighet och blev galen, eller övertrött. Det är svårt att veta skillnaden ibland när han skrattar och vrålar omvartannat. Jag antar att vi blir varse när han vaknar. Bilden är hur som helst tagen utanför Fruängens fiskdeli när Isak fortfarande var en lugn och harmonisk, icke-ylande bebis. Det är en stund jag vill minnas nu efter kvällens SM i Gnällkorv.

Hemma efter två veckor på landet

Det känns ungefär så här.

Halv åtta imorse

Det ena leendet på bilden är falskt. Jag behöver nog inte säga vilket.

Fyramånadersdagen!

Eftersom att såret i hårbotten, som inte verkade läka, försvann med en blöt trasa ägnade vi dagen delvis åt att bada. Jojo, årets föräldrar - det är vi!

Dagens utflykt gick till Sparreholms Slott

Huset blev så tomt när farföräldrarna åkte till Lübeck att vi var tvungna att distrahera oss med att åka och titta på ett slott och besöka ett bilmuseum. Isak verkade mer intresserad av att charma pensionärer än att titta på gamla kungafordon dock. Inte ens Ronnie Petterssons räserbil var intressant. Det enda som var lite roligt var en droskliknande historia från förra sekelskiftet. Ända fram tills en pensionär i rullstol, tillika museets ägare, kom fram och stal showen vill säga.

Resultatet

Ett spektrum av skeptiska ansiktsuttryck, sedan började han hugga efter skeden. Över förväntan med andra ord. Jag är bara lite sentimental. Tutten kommer trots allt på första plats fortfarande.

Premiär

Har svår ångest över livets flyktighet just nu. Han föddes ju precis.

Fyra månader eller fyra år?

Idag fick vi barnvakt och begav oss ut genom de sörmländska skogarna ända bort till ett café i Malmköping. När vi kom hem en rulltårta och tre timmar senare såg Isak ut att ha blivit äldre på något vis. Jag hoppas att det var ljuset, för annars tror jag nog att vi skippar bion imorgon och håller oss hemma.

Morgnar är fortfarande bäst, tycker somliga

Så här såg det ut i morse. Pigg som en lärka heter det visst. Han betedde sig ungefär därefter också. Likheten med fadern, som firade sin 30-årsdag under natten och delar av morgonen, var inte jättestor vid just den här tiden med andra ord.

Han börjar få långa armar

Det uppstår en direkt magneteffekt när han läggs på skötbordet nuförtiden. Händerna blir fulla med saker så fort han nuddar underlaget. Han ska gärna testa hur allt smakar också, och helst se hur det känns att peta in det i ögat. Men det kan för all del handla om att det inte är så himla lätt att träffa munnen alla gånger.

Hungrig?

Jag vet inte vad antroposoferna i Järna släpper ut i luften, men på vägen därifrån började Isak att hugga efter mitt finger. Det i sig är inget ovanligt. Morrandet han lade till när han fick tag på det var däremot något nytt. Det var alltså inte mässlingsepedemin vi behövde frukta där ute, utan köttsuget. Jag som trodde att den antroposofiska luften, om någon, skulle göra honom till vegetarian?

Skitarg bebis rullar runt

Det tog minst en halvtimme av arga pruttljud och utdraget gnäll innan han eventuellt förlät oss för att vi tvingade honom att ta sig från mage till rygg själv. Sedan somnade han. Med hårt knutna nävar.

Tyngdkraften vann till slut

Isaks kalufs har lagt sig. Det var en fin tid i allas våra liv, men nu är den över. Farväl du svajande hårman och hej nya lilla gubbfrisyr.

Så här låter det när jag bräker som ett får:

Vi får nog planera hur vi ska ta oss runt Skansen när vi väl kommer dit. För att undvika den bräkande faran vill säga.

Lördagen den 7 juli

Svårt att veta vad han pratar om när det mest är grymtningar, gurgel och yl som kommer ur honom men jag misstänker att han berättar för trädet om hur han rullade från mage till rygg för första gången tidigare samma dag här. Eventuellt svär han över sin mor som ska föreviga allt på bild också.

Det var nämligen som så, att jag hade lagt honom på sängen för att klä mig. Som vanligt lade jag honom på mage och som vanligt sjöng jag oavbrutet för att få honom att tappa fokus på hur mycket han hatar att ligga så där. Men så plötsligt skrattade han till, rullade runt och tittade på mig som om det var det enda han har gjort i hela sitt liv. Jag sprang omkring som en glödgad gris och hoade av glädje en kort stund innan jag hämtade kameran för att återskapa stunden. Fast det gick inte alls, vilket man kan förstå. Vem skulle inte bli sur om en hoande gris vände tillbaka en till ställningen man hatar när man äntligen har lyckats ta sig därifrån? Återstår att se om han har förtroende att rulla runt i mitt sällskap igen.

Med båda benen på jorden, så att säga

Man blir en ganska stadig liten krabat när man väger åtta kilo ändå.

Käkar och växer

Drygt tre månader bebis väger nu prick åtta kilo. Svagheten i mina armar berodde alltså inte på en begynnande mjölkstockning utan på att musklerna inte riktigt hann med. Skönt att ha det utrett.

Sommaren kom och barnet växte en decimeter på en kvart

När vi lade ner Isak i vagnen för att bege oss hem från en glassbuffé tidigare idag märkte vi att han och liggdelen är nästan prick lika långa när han ligger raklång, sånär som på någon centimeter. Det här behöver inte bli ett problem (även om den första känslan var mild panik). Han ligger för det mesta med benen som en groda och sittdelen till vagnen går att fälla till helt liggande läge. Men ändå. Herregud vad stor han är. Vi tänker inte på det så mycket hemma, men så fort vi kommer ut bland folk känns han om inte enorm så i alla fall som en rejäl bit. Det mer än dubbelt så gamla barnet som vi träffade vid buffén var sju centimeter kortare och ett kilo lättare. Var kommer han vara vid sju månader? Får svindel bara av att tänka på det. Förstår inte varifrån alla denna växtkraft kommer. Han måste ju suga ur varenda vitamin från min kropp (och gudarna ska veta att de inte är särskilt många). Inte konstigt att jag är på väg att tappa allt hår.