Sömnuppdatering igen

Ungefär samtidigt som vi hann tänka att sömnen äntligen såg ut att bli stabil, började en vass liten tand att tränga sig upp och nu ägnas större delen av natten åt gråt, gnäll och oavbrutet gungande igen. Senaste gången  som han började sova stabilt kom ett utvecklingssprång och förstörde allt - gången innan det var det en resa. Enligt det mönstret är väl tanden uppe och sömnen fixad lagom till vi åker till Skåne nästa fredag. Man behöver faktiskt varken vara närking eller synsk för att ana det.

Det är inte så svårt att lägga honom egentligen, det är bara det att han är väldigt bra på att vakna men otroligt dålig på att somna om. Precis som jag, med undantaget att jag bara gråter i själen när jag vaknar medan Isak gråter högt och förkrossat med tårar större än en så liten kropp egentligen borde klara av att prestera. Det är väldigt jobbigt för alla inblandade. Grannar troligen inkluderat.

Han passade i alla fall på att sova när jag lade en natt på matförgiftning och det är jag väldigt tacksam över. Jaja, det kan ju vända när som helst (har vi bara tänkt i ett halvår nu, så varför inte tänka så ett halvår till).