Lätt att vara glad när man är den enda som sover, jo jo. Jag fotade i blindo eftersom att mina ögon var igentorkade av sömnbrist. Den där ovanan han har att rulla runt och grymta som han vore besatt av anden från en orolig gris får han faktiskt lägga av med. Annars kan han får fortsätta med det mesta. Han är ungefär en månad före i utvecklingen när det kommer till att bära sin tyngd på benen, lyfta sitt huvud och skratta utan ljud (även om han är rätt snål med just det). Så klart! Han är ju världens bästa räserbebis.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar